Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Déruchette - Andra boken. Tacksamheten i full despotism - 1. Glädje omgifven af kval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANDRA BOKEN.
Tacksamheten i full despotism.
- Glädje omgifven af kval.
Mess Lethierry svängde klockan med ursinnig
häftighet. Plötsligt hejdade han sig. En karl hade vikit om
hörnet till kajen. Det var Gilliatt.
Mess Lethierry sprang fram till honom eller, rättare
sagt, kastade sig öfver honom, kramade hans hand mellan
sina båda händer och såg honom ett ögonblick i ögonen utan
att yttra ett ord; denna tystnad var som en explosion, som
icke vet hvar den skall ladda ur sig.
Därpå skakade han honom, tryckte honom i sina armar
och drog honom med våld med sig in i salen på nedra
botten i Les Bravées, stötte med hälen igen dörren efter sig, så
att den blef stående halföppen, satte sig eller, rättare sagt,
sjönk ned på en stol vid ett stort bord upplyst af månen,
hvars sken spred en oviss blekhet öfver Gilliatts drag, och
utbrast med en röst, hvari skratt och snyftningar voro
blandade om hvarandra:
»Åh, min son! : Säckpipsblåsaren! Gilliatt! Jag kunde
just tro, att det var du! Isterbuken, för tusan! Men
så berätta mig då hur allt tillgått. Du begaf dig således dit!
För hundra år sedan skulle man bränt dig på bål; det är
rent af ett trolleri. Inte en skruf fattas; jag har redan sett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
