Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Déruchette - Andra boken. Tacksamheten i full despotism - 1. Glädje omgifven af kval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
402
Du har sagt: jag skall bli hans hustru — och du skall bli
det. Ni komma att få barn, jag blir morfar, och du får
den lyckan att bli fru åt en allvarlig man, som arbetar,
som är nyttig, som är rent af förvånande, som är lika
mycket värd som hundra andra, som räddar andras
uppfinningar, som är en försyn, och du skall åtminstone inte
som nästan alla de rika töserna här i orten ha gift dig
med en soldat eller en präst, det vill säga människor som
— döda och ljuga. Men hvad gör du därborta i vrån, Gilliatt?
Man ser dig ju inte. Douce, Grace, allesammans, hit med
ljus, min måg skall illumineras så att han blir ljus som
dagen. Jag trolofvar er, mina barn; där ser du din man,
där se ni min måg; det är Gilliatt från Bå de la Rue, den
raska gossen, den stora sjömannen, och jag skall inte ha
någon annan måg, och du skall inte ha någon annan man;
jag ger Gud ännu en gång mitt hedersord på det. Åh,
det är ni, herr kyrkoherde, ni skall viga det här unga paret
åt mig.»
Mess Lethierry hade upptäckt den unga prästen.
Douce och Grace hade gjort som de blifvit tillsagda,
två på bordet ställda ljus upplyste Gilliatt från topp till tå.
»Hvad han är ståtlig!»utropade Lethierry.
Gilliatt var anskrämlig att skåda.
Han var sådan han samma dag på morgonen lämnat
Douvreskäret, klädd 1i trasor, med utstickande armbågar,
långt skägg, håret i vild oordning. röda och brinnande ögon,
uppbrändt ansikte, blödande händer och därtill barfota.
Några märken efter pieuvrens bett voro ännu synliga på
de ludna armarna.
Lethierry betraktade honom.
»Det är en måg efter min smak, så skall han se ut! Hvad
han måtte ha slagits med hafvet! Han är ju i bara
trasor! Hvilka axlar, hvilka la,bbar’ Hvad du ser bra och
ståtlig ut!».
Grace skyndade fram till Déruchette och tog henne
1 sina armar; hon hade svimmat,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
