Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Déruchette - Tredje boken. Cashmere afseglar - 2. Förtviflan som talar och förtviflan som är stum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
410
»religioner, som ålägga celibatet, veta nog hvad de göra.
Ingenting är så mördande för prästen som att älska en
kvinna. Alla slags moln bredde sina mörka skuggor öfver
Ebenezer.
Han betraktade Déruchette, betraktade henne alltför
mycket. _
Dessa båda afgudade hvarandra.
I Ebenezers blick stod att läsa förtviflans stumma
tillbedjan..
Déruchette sade:
»Du får inte resa, jag har inte kraft att bära det.
Ser du, jag trodde jag skulle kunna säga dig farväl, men jag
kan inte. Man kan inte tvingas till att. kunna. Hvarför
kom du igår? Du borde inte ha kommit, då du ämnade
fara din väg. Jag hade aldrig talat dig till: Jag älskade
dig, men det visste jag inte. Men första dagen, då
kyrkoherde Hérode läste upp verserna om Rebecka och dina
ögon mötte mina, kände jag, att mitt ansikte blossade, och
jag tänkte: hvad Rebecka måste ha rodnat! Om man i
förrgår hade sagt mig: ’du älskar kyrkoherden’, skulle
jag ha skrattat; det är detta, som är det förfärliga i denna
kärlek, den har varit som ett förräderi. Jag har inte aktat
mig för den. Jag gick i kyrkan, jag såg dig, jag trodde, att
alla människor voro som jag. Jag gör dig inga förebråelser,
du har inte gjort något för att få mig att älska dig, du såg
på mig, det är inte ditt fel, om du ser på personer, men
detta har gjort, att jag kommit att älska dig af hela mitt
hjärta. Jag hade inte en aning om det. När du tog
boken, var det ljus, när andra togo den, var det endast en
bok. Du lyfte emellanåt upp blicken på mig. Du talade
om ärkeänglar; ärkeängeln var du. Hvad du sade,
fattade jag genast. Innan du kom, vet jag inte om jag trodde
på Gud. Sedan du kom, har jag blifvit en kvinna, som ber
till Gud. Jag brukade säga till Douce: ”Kläd mig fort, så
att jag inte kommer för sent till gudstjänsten’, och jag mera
sprang än gick till kyrkan. Det är då detta, som kallas
att vara förälskad i en man; jag visste det inte. Jag
brukade säga till mig själf: det är förfärligt hvad jag börjar
bli kyrksam. Det är du, som låtit mig veta, att jag inte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
