Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Déruchette - Tredje boken. Cashmere afseglar - 3. Försakelsens omtanke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
418
Prosten vände sig mot Gilliatt, som gjorde ett tecken
med hufvudet.
»Det är tillräckligt», sade prosten.
Ebenezer stod orörlig. Déruchette var den förstenade
extasen.
Domprosten fortfor:
»Det finns dock ett hinder. »
Déruchette spratt till.
Domprosten fortsatte:
»Mess Lethierrys här närvarande ombud, som å hans
vägnar uttagit licensen och undertecknat förklaringen i
kyrkboken»— och med sin vänstra tumme pekade
domprosten på Gilliatt, hvilket befriade honom från att nödgas
uttala detta simpla namn — »har i dag på morgonen sagt
mig, att mess Lethierry, som var alltför mycket upptagen
för att kunna personligen infinna sig, önskade, att vigseln
skedde nu genast. Denna muntligt framställda önskan är
ingalunda tillräcklig. Jag kan icke, i betraktande af det
ansvar jag påtager mig, skrida till aktens fullgörande, förrän
jag gjort mig närmare wunderrättad hos mess Lethierry
eller åtminstone sett hans namnteckning. Med bästa vilja
i världen kan jag icke nöja mig med några lösa ord, som
en person kommer och säger mig för.en annans räkning.
Jag måste se någonting skriftligt.»
»Var så god», sade Gilliatt och räckte domprosten ett
papper.
Domprosten tog papperet, ögnade som hastigast
igenom det, tycktes hoppa öfver några rader, som han
förmodligen fann icke höra till saken, och läste högt:
»Gå du emellertid till domprosten och skaffa dispens.
Jag önskar, att vigseln sker så fort som möjligt, allra helst
nu genast.»
Han lade papperet ifrån sig på bordet och fortfor:
»Undertecknadt Lethierry. Det skulle visserligen
varit mera i sin ordning, om brefvet varit adresseradt till
mig, men eftersom det galler en ’ämbetsbroder, så begär
jag ingenting mera.»
Ebenezer betraktade åter Gilliatt. Det ges ett
hemligt förstånd mellan själar. Ebenezer insåg, att det låg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
