Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En midsommarnattsdröm. II, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Strör blommor i hans hår med kärligt joller.
Nu mötas de ej mer, när fogel qvittrar,
Och stjernans blick i klara källan glittrar,
Men kifvas jemt: – och alla elfvor rädda
I nötskal krypa in och der sig bädda.
Om jag ej på din skapnad vilse tar,
Du är den tomtbiss, som man kallat har
Nisse god dräng, och som med trollskt besvär
För flickorna i byn en buse är.
Du skummar mjölk, du puts i kärnan gör;
När matmor kärnar, får hon aldrig smör.
Du bor i qvarnar; bakar man och brygger,
Så stjäl du alltid jästen bort, du stygger.
Du leder vandrarn vill i mörkan natt,
Och, när han harmas, hörs ditt gälla skratt,
Men den som ger dig helgdagsgröt och smek,
Hans arbet gör du, allt går som en lek.
Är det ej du?
Fullkomligt rätt; jag är
Det rå, som håller nattlig skämtan här.
Och Oberon åt mina konster ler,
När hingsten från sin hafra sig beger,
För det jag gnäggat som ett brunstigt sto.
Än tar jag i en mutters stop mitt bo,
I skepnad af ett äpple, stekt och trindt;
När hon vill smutta, hoppar jag gesvindt
Mot hennes läpp, och gumman ölet spiller.
Än, skapad som en stol, jag sätter giller
För gamla farmor, när hon vill predika;
Jag sviker hennes gump, hon böxjar skrika:
Aj jemini! – men hostan sätter stopp,
Och hela stugan slår ett gapskratt opp;
Man frustar, kiknar, svärjer på att ej
Man nånsin sett ett sådant hi och hej. –
Gif rum, du alf här kommer Oberon.
Och här min fru; o ginge han härfrån!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
