Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En midsommarnattsdröm. II, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hvarenda stackars bäck så öfvermodig,
Att den har svämmat öfver sina bräddar;
Och derför oxen fåfängt oket dragit,
Och bonden svettats fåfängt; gröna kornet
Har ruttnat, förr’n dess ungdom fått ett skägg.
Tomt stallet står på de fördränkta ängar,
Och kråkor hacka på de sjuka fåren.
Af gyttja kägelbanan uppfylld är;
De sköna labyrinter i det gröna
Ej kunna skönjas mer; der fins ej väg.
Ej menskors barn mer njuta vinterns fröjder,
Och natten gläds ej mer af sång och jubel.
Derför har månen, floders herrskarinna,
Af vrede bleknad, genomfuktat luften,
Och alstrat gikt och fluss till öfverflöd.
Ja, årets tider utaf denna oro
Förvandling lidit; silfverhårig frost
I purpurrosens friska sköte faller,
Och gamle Bore bär kring isig panna
En doftrik krans af ljufva sommarknoppar
Liksom på spe: vår, sommar, bördig höst
Och bister vinter bytit drägter om,
Och häpen verld ej känner åtskils mer
På deras frukt den ena från den andra.
Och hela detta yngel utaf plågor
Är frukten utaf vår oenighet;
Vi aflat dem och födt dem fram till verlden.
Ställ allt till rätta då! det kan du göra.
Titania, din Oberon du trotsar!
Jag blott begär den lilla bytingen
Till väpnare åt mig.
Slå dig till ro!
För feers land jag ej den gossen sålde;
Hans moder var uti min orden invigd.
Hon har i kryddberusad indisk luft
Mång qväll med prat fördrifvit vid min sida.
Vi suto på Neptuni gula sand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
