Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Coriolanus. I, 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Måtte aldrig
Trumpeterna, dem J vanhelgen så,
Få ljuda mer! Om trummor och trumpeter
På valplats smickra, då må hof och stad
Bli idel lögn och svek; blir stålet mjukt
Som snyltgästs silke, må man smida pansar
Af sidentyg![1] Jag ber, låt bli det der! –
För det jag ej näsblodet tvättat bort,
För det jag kanske slagit en pultron,
Hvad mången ann så väl som jag har gjort,
I helsen mig med öfverdrifvet jubel,
Som om jag ville ha min smula bragd
Med lögnens såser kryddad.
Allför blygsam,
Och mer mot egen ära grym än tacksam
Mot oss, som ärligt mena! Men förlåt:
Om mot er sjelf ni rasar, lägga vi,
Liksom på en som sjelf sig skada vill,
Handklåfvar, tala sedan tryggt med er. –
Thy vare det för hela verlden kunnigt,
Att Cajus Marcius har vunnit kransen
I detta krig, och till bevis derpå
Jag honom ger till skänks min ädla stridshäst,
I lägret känd, med hela dess mundering.
Och kalles han från denna dag, till lön
För sina bragder vid Corioli,
Med hela härens jubelrop och bifall,
Cajus Marcius Coriolanus!
Bär detta tillnamn, städse lika ädel!
Cajus Marcius Coriolanus!
Nu vill jag tvätta mig. Och när mitt anlet
Har blifvit rent, så skall man märka, om
Jag rodnar eller ej. – Haf tack likväl. –
Jag vill er stridshäst taga mot och städse
Mig göra värd mitt ridderliga tillnamn,
Så godt som jag förmår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
