- Project Runeberg -  Shakspeare's dramatiska arbeten / Första bandet /
102 / 36

(1861) [MARC] [MARC] Author: William Shakespeare Translator: Carl August Hagberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Coriolanus. II, 1 - Coriolanus. II, 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ty lika lätt det är att reta honom,
Som tussa hund på får – en flamma blir,
Som tänder dem som halm; och deras låga
Skall svärta honom ned för alla tider.


(En budbärare kommer).

Brut.

Hvad står det på?


Budb.

        J ären kallade
Till Capitolium. Det tros, att Marcius
Skall konsul bli. Jag döfva män har sett
Sig tränga fram att honom se och blinda
Att höra honom; fruar sina handskar[1]
Och flickor sina skärp och kragar strödde,
Der han gick fram; sig adeln bugade
Som för en Jupiter, och folket gjorde
Med hurrande och mössors kastande
Ett thordönsbrak med regn. Jag aldrig nånsin
Har maken sett.


Brut.

Till Capitolium!
Vårt öga och vårt öra redo vare
För tidens läglighet, men våra hjertan
För hvad som hända skall.


Sic.

        Nå väl, vi gå.


(De gå).

ANDRA SCENEN.



[2]

Capitolium.

(Två rättsbetjenter, som lägga fram hyenden).

1 Bet. Skynda dig, skynda dig! De äro straxt här.
Huru många söka konsulatet?

2 Bet. Tre, sägs det, men alla menniskor tro, att Coriolanus
får det.

1 Bet. Det är en dugtig karl, men han är knäfveln så
högfärdig och älskar icke det lägre folket.

2 Bet. Det har minsann funnits många stora män, som
smickrat folket och likväl icke älskat detsamma. Och många
har det funnits, som folket har älskat, utan att det vetat


[1] På detta ställe så väl som på många andra lämpar Shakspeare sin tids plägsed på Romarne. Så låter han t. ex. folket kasta mössorna i luften, rättstjenare lägga fram kuddar åt senatorerna, bref stoppas i fickan o. s. v. Trots alla dessa fel emot kostymen har Shakspeare måhända uppfattat och återgifvit den romerska statens sanna historiska betydelse bättre än mången, som kände eller ville känna till dess antiquiteter bättre än han.
[2] Läsaren gifve akt på, med hvilken finhet denna scen är uttänkt. I de båda betjenternas samtal nedläggs slutligen en vink om hela styckets betydelse. Isynnerhet i orden "att så der göra min af" m. m.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:46:28 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hagberg/a/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free