Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Coriolanus. III, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men.
J värdige tribuner!
Han skoningslöst ifrån Tarpejska klippan
Nedvräkas skall; han lagen trotsat har,
Och derför lemnar lagen honom genast
I våld åt menighetens stränga makt,
Den han så ringa aktar.
Han skall märka,
Att folktribuner äro folkets mun,
Dess händer vi.
Ja visst.
Min vän, –
Var tyst!
Låt bli att skrika "mord," då måttlig jagt
Är lämpligast.
Hur kom det sig, att ni
På flykten hjelpte honom?
Hör mig tala: –
Liksom jag känner konsulns stora värde,
Så känner jag hans brister.
Hvilken konsul?
Vår konsul Coriolanus.
Konsul, han!
Nej, nej, nej, nej!
Om J tribuner här
Och du, o folk, tillåten mig att tala,
Så vill ett ord jag säga eller två,
Som icke skola mera kosta er
Än litet tid.
Nå, tala då, men kort.
Ty vi ha fast beslutat att förgöra
Den giftiga förrädarn; landsförvisning
Ej hjelper stort, det blir vår säkra död,
Om här han dväljes. Derför är beslutadt:
Han dör i qväll.
Må gudarna förbjuda,
Att detta stolta Rom, hvars tacksamhet
Mot sina ädla barn är skrifven in
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
