Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Coriolanus. III, 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Cor.
Ja, som en stalldräng, som för lumpen styfver
Sig låter kalla lymmel tjogtals gånger. –
J gode gudar, skydden Rom och sätten
Vid domarborden hedervärde män!
Låt kärlek bo bland oss och fyllen tätt
Med fridens tecken vida tempelhvalfven,
Men icke gatorna med kif och split!
Amen, amen!
En ädel bön!
Kom närmare, godt folk.
Tyst, tyst! Gif akt uppå tribunerna!
Låt mig få tala först.
Nå tala! – Tyst! –
Anklagas jag ej vidare än här?
Kan allt afgöras nu?
Jag frågar er,
Om folkets röster ni er underkastar,
Erkänner oss tribuner och är nöjd
Att lida laglig näpst för alla brott,
Som er bevisas kunna.
Jag är nöjd;
O, hören på! Han säger, han är nöjd;
Påminnen er hans stora krigsbedrifter
Och tänken uppå såren på hans kropp;
De likna grafvar på en helig kyrkgård.
Blott rispor utaf törnen, lätta skråmor
Att bara skratta åt.
Betänken sedan,
Att, om han ock som borgare ej talar,
Så talar han som krigsman; tagen icke
Hans hårda ord för ljud af hat och ondska;
De äro, som jag säger, en soldats
Och mena icke illa.
Nog om det.
Hur kommer det sig till,
Att jag, till konsul vald med allmänt bifall,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
