Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hamlet. III, 2 - Hamlet. III, 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Då kyrkgård gäspar och då helvetet
Sin pestluft andas öfver verlden ut.
Varm blod jag kunde dricka nu och göra
Hvad bitter dag med bäfvan skulle se.
Men tyst! Nu till min mor. O, du mitt hjerta,
Förglöm ej din natur, släpp aldrig in
En Neros själ i denna fasta barm.
Grym vill jag vara, icke onaturlig,
Jag endast talar, icke brukar dolkar;
Så skola själ och tunga skrymta båda.
Hur bittert tal än från min tunga går,
Du själ, – besegla det du icke får.
(Går).
Jag tål ej honom, säker är jag ej.
Om fritt han rasa får. Er gören redo,
Er fullmakt vill jag genast färda ut,
Och han skall resa af med er till England.
Vårt höga kall tillåter ej, att vi
Utsätta oss för mycket för hans vanvett,
Som hvarje stund och timma hotar oss.
Vi äro snart i ordning. From och helig
Er omsorg är att dessa många, många,
Som lif och kraft af majestätet hafva,
Behållas må i frid och säkerhet.
Förpligtadt är ju hvarje enskildt lif
Att till det yttersta af alla krafter
Sig värja mot förderf, men ännu mer
Den ande, på hvars väl och ve beror
Så mångas lif, ty med en konung dör
Ej ensamt han. En vattuhvirfvel lik,
Hvad nära är han drager ned i djupet.
Han liknar ett ofantligt hjul, befästadt
På högsta toppen af ett skyhögt berg,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
