Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hamlet. III, 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Haml.
Moder, ni djupt min fader förolämpat.
Hvad nu? – Du svarar med en dårlig tunga.
Nå nå, ni frågar med en brottslig tunga.
Hvad, Hamlet?
Nå, hvad står det på igen?
Du glömmer, hvem jag är.
Vid korset, nej!
Ni drottning är, er makes broders hustru,
Och – gifve Gud, att så det icke vore –
Ni är min mor!
Godt! Andra skola taga rätt på dig.
Kom, kom, sitt ned; ni viker ej ur stället,
Förrän jag hållit fram för er en spegel,
I hvilken ni kan se ert innersta.
Hvad vill du? Vill väl icke mörda mig?
Hjelp! Hjelp!
Kom hit med hjelp?
Hvad nu? En råtta?
Den dör! – jag håller en dukat! – den dör!
Ve mig! Hvad har du gjort?
Det vet jag ej.
Månn’ det är kungen?
O hvilket öfveriladt, blodigt dåd!
Ett blodigt dåd och nära nog så styggt,
Som det en kung att mörda, goda moder,
Och sedan gifta om sig med hans broder.
Som det en kung att mörda?
Ja väl, så föllo mina ord, min fru.
(Till Polonius).
Du usla, efterhängsna narr, farväl!
Jag tog dig för din förman. Håll till godo,
Du ser, att fjesk kan stundom vara farligt. –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
