Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hamlet. V, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fysionomi. Narra henne till att skratta med det. – Jag ber
dig, Horatio, säg mig en sak.
Hor. Hvad då, min prins?
Haml. Tror du, att Alexander såg ut på detta sätt i
jorden?
Hor. Just så.
Haml. Och luktade så? – Fy!
(Kastar bort skallen).
Hor. Just så, min prins.
Haml. Till hvilka låga ändamål kunna vi icke blifva
använda, Horatio! Kan icke inbillningen följa Alexanders
ädla stoft till dess hon finner det som täppning i ett sprund?
Hor. Att betrakta saken så, vore att betrakta den allt
för närgånget.
Haml. Nej, sannerligen, icke det ringaste! Det vore
endast att i all beskedlighet följa honom åt det håll, dit
sannolikheten visar vägen. Så här ungefär! Alexander dog,
Alexander blef begrafven, Alexander återvände till stoft, stoft
är jord, af jord göra vi ler, och hvarföre kunde man ej med
det ler, till hvilket han blifvit förvandlad, täppa ett ölfat?
Den store Caesar dog och blef till mull
Och täpper nu ett hål för dragets skull,
O att det stoft, som verldens rund förskräckt,
Nu är en stoppning blott mot nordans flägt!
(Prester m. fl. komma i procession med Ophelias lik; Laertes och sörjande följa henne. Konungen, drottningen, deras svit m. fl.).
Men tyst! Der kommer kungen, drottningen
Och hela hofvet! Hvilken följa de
Med sådan stympad ståt? Det tycks beteckna,
Att med förtviflad hand den döde sjelf
Sitt lif förkortat. Utaf stånd han var.
Kom, låt oss dölja oss en stund och lyssna.
(Drager sig tillbaka med Horatio).
Och hvilka fler ceremonier annars?
Det der Laertes är, en ädel ungdom;
Gif akt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
