Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mycket väsen för ingenting. II, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det så stilla och beskedligt i helvetet, som i en
kyrka, och folk syndar med flit, bara för att få komma dit.
Men der hon är, der är intet annat än tumult, rumor och
förskräckelse.
(Claudio och Beatrice komma).
Don P. Se, der kommer hon.
Bened. Behagar inte ers höghet skicka mig i
något ärende till verldens ända? Jag vill gå till
Antipoderna i det simplaste ärende, som ni nånsin kan
hitta på. Jag vill hemta er en tandpetare från Asiens
yttersta gränser, taga mått af presten Johannes[1] fot,
rycka ett hår ur stora Mogols skägg, eller gå som
ambassadör till pygméerna, heldre än tala tre ord
vid den harpyan. – Har ni ingenting att befalla?
Don P. Ingenting, utom att ni är så god och håller
mig sällskap.
Bened. Ack, herre Gud, här är en rätt, som inte smakar
mig; jag kan inte lida den här frökens tunga. (Går).
Don P. Ser ni, min fröken, ni har förlorat signor
Benedicts hjerta.
Beatr. Ja, min prins, han lånade mig det verkeligen
på en liten tid, och jag gaf honom ränta för det,
ett dubbelt hjerta för ett enkelt; men han har en
gång vunnit det igen utaf mig med falska tärningar,
och derföre kan ers höghet väl säga, att jag har
förlorat det.
Don P. Ni har sträckt honom till marken, min fröken,
ni har sträckt honom till marken.
Beatr. Det får han inte göra med mig, min prins, ty
då kunde jag bli mor åt narrar. – Här har jag grefve
Claudio med mig som ni bad mig söka upp.
Don P. Nå, hur står det till, min grefve? hvarföre
så dyster?
Claud. Icke dyster, min prins.
Don P. Sjuk, kanhända?
Claud. Icke det heller, min prins.
Beatr. Grefven är hvarken dyster, sjuk, munter eller
frisk, men höflig, min grefve, höflig som en pomerans
och en liten smula angripen af dess svartsjuka hy.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
