Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mycket väsen för ingenting. IV, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hvi söker du att skyla då med ursäkt
En sak, som ligger naken för vårt öga.
Munk. Hvem är den man, som er man skyller för?
Hero. Det veta de, som mig beskyllt, ej jag.
Om jag af någon man i verlden vet
Mer än sig höfves för en flickas oskuld,
Så må jag aldrig blifva salig! – Fader, –
Om mig bevisas, att jag talat har
Med någon man vid midnattstimma eller
Med någon menska vexlat ord i natt, –
Förskjut mig, slå mig, pina mig till döds.
Munk. Ett sällsamt misstag dårat dessa prinsar.
Bened. Två af dem äro sanna hedersmän;
Om deras klokhet listigt blifvit missledd,
Så är det gjordt utaf bastarden Juan,
Som aldrig annat tänker på än svek.
Leon. Nå väl, om det är sant, så må hon dö
För denna hand, men är hon falskt beryktad,
Så skall den stoltaste af dem det spörja.
Än har ej tiden så mitt blod förtorkat,
Ej ålderdomen så mitt vett förtärt,
Ej armod så min egendom förhärjat,
Ej vanfräjd så mig gjort bankrutt på vänner,
Att de ej skola se, att än jag har
Af kroppens kraft och själens spänstighet
Och rikedom och trogna vänner nog
Att ge dem full valuta med.
Munk. Nej, håll!
Och låt i detta fall mig råda er.
Då bort de gingo, Hero låg som död;
Nu bör ni någon tid fördölja henne
Och sprida ut, att hon är verkligt död.
Ni sörjer mellertid i yttre måtto
Och hänger upp i er familjegraf
En sorgens minnestafla och bestyr
Om allt, som brukas vid en jordafärd.
Leon. Nå vidare! Hvad tjenar detta till?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
