Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Två ungherrar från Verona. IV, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Val. Så vet, att jag har litet att förlora,
Jag är en man, den ofärd krossat har;
Min rikdom äro dessa usla kläder,
Afkläder ni mig dem, så tar ni allt,
Som jag kan kalla mitt, ja rubb och stubb.
2 Röfv. Hvart gäller resan?
Val. Till Verona.
1 Röfv. Hvarifrån kommer ni?
Val. Från Milano.
3 Röfv. Har ni länge uppehållit er der?
Val. I sexton månar; längre nog jag dröjt,
Om ej den den falska lyckan svikit mig.
1 Röfv. Hvad? Blef ni förvist derifrån?
Val. Det blef jag.
2 Röfv. För hvad förbrytelse?
Val. För en, som smärtar mig att tala om.
Jag dräpt en man, hvars död jag mycket ångrar,
Dock slog jag honom uti ärlig strid
Förutan något svek och argan list.
1 Röfv. Om så det är, det är ej värdt att ångra;
Men blef för sådan småsak ni förvisad?
Val. Ja visst, och tyckte domen vara mild.
1 Röfv. Förstår ni språken?
Val. Ja, mina ungdomsresor vare tack,
Jag hade annars ofta stått mig slätt.
3 Röfv. Vid Robin Hoods flintskalliga kaplan![1]
Den karlen vore just en kung för bandet.
1 Röfv. Han skall bli vår. – Ett ord, J gode herrar!
Fl. Gå in i bandet; sådant tjufveri
Är hederlig handtering.
Val. Tyst, din skurk!
2 Röfv. Säg, har ni någonting att lita på?
Val. På intet utom på min lycka.
3 Röfv. Vet,
Att några bland oss äro adelsmän,
Dem oregerlig ungdoms raseri
Har vräkt ur hederliga menskors sällskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
