Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Två ungherrar från Verona. V, 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Att blifva älskad af en kejsarinna.
Och derför vill jag glömma hvad som skett,
Mitt groll är slut, jag kallar dig tillbaka.
Din stora dygd förtjenar högre rang,
Den jag bekräftar så: – herr Valentin,
Du är en adelsman af goda anor,
Tag Silvia, du har förtjenat henne.
Val. Tack, nådig herre; gåfvan gjort mig lycklig.
Jag nu besvär er för er dotters skull,
Bevilja mig en bön.
Hert. Jag dig beviljar
Hvad helst det vore, för din egen skull.
Val. De landsförviste män jag vistats hos
Ha sina ganska märkliga förtjenster;
Förlåt dem hvad de hafva brutit här,
Och kalla dem tillbaka ur sin landsflykt.
De äro späkta, hafva bättrat sig
Och äro ganska dugligt folk, ers nåd.
Hert. Beviljadt! Jag förlåtar dem och dig.
Gif en och hvar den plats, som han kan sköta.
Kom, låt oss gå; vi sluta alla tvister
Med fröjd, triumf och fester utan like.
Val. På vägen må ett samtal, dyre prins,
Med ert förlof, till leende er bringa.
Hvad tycker ni om denne page, ers nåd?
Hert. En rätt behaglig gosse; se, han rodnar.
Val. Han mer behag, än gosse, har, ers nåd.
Hert. Hvad menar du med det?
Val. Jag skall, med ert förlof, berätta er
En händelse, som skall er undran väcka. –
Kom, Proteus! Det blir ditt enda straff
Att höra på din egen kärleks saga.
Min bröllopsdag skall sedan ock bli din.
En fest, ett hus, en ömsesidig lycka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
