Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konung Johan. II, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men blir en sol, som gör er son till skugga.
Mig sjelf jag aldrig älskat förr än nu,
Då jag mig sjelf infattad ser och målad
Så smickrande på hennes ögas spegel.
(Hviskar med Blanca).
Bast. Så smickrande på hennes ögas spegel!
Hängd uti hennes rynkta ögonbryn!
I hennes hjerta inqvarterad! Sjelf
Spion han är på egen otrohet.
Det är ju synd och skam att man skall se,
Att målas, hängas, inqvarteras kan
I sådan kärlek sådan tölp som han!
Blanc. I detta fall är morbrors vilja min.
Om någonting hos er han tycker om,
Kan samma ting, som väckt min morbrors tycke,
Med lätthet finna insteg i min vilja,
Ja, för att tala ändå klarare,
Jag vill det åt min kärlek anförtro.
Jag smickrar er ej vidare, min prins,
För allt hvad älskvärdt är i er person,
Men säger blott, att intet jag förnimmer, –
Om också sjelfva tadelsjukan dömde –
Som ens det minsta hat mot er kan väcka.
K. Joh. Hvad säga dessa unga tu? Hvad säger
Min systerdotter?
Blanc. Hedren bjuder henne
Att göra hvad er visdom finner godt.
K. Joh. Säg, Dauphin, kan ni älska denna fröken?
Louis. Spörj heldre, om jag kan min kärlek tygla,
Jag älskar henne utaf själ och hjerta.
K. Joh. Då gifver jag Volquessen, Touraine, Maine,
Poitiers och Anjou, dessa fem provinser
I hemgift och dessutom till en fyllnad
Fullt trettitusen marker engelskt guld.
Philip af Frankrike, om dig behagar,
Låt son och dotter händerna förena.
K. Phil. Nå väl! förenen edra händer, barn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
