Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konung Johan. IV, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag höll vid midnatt handen för din panna,
Påpasslig som minuten på sin timma,
Och muntrade den tröga tiden opp.
Jag sad’: "hvar har du ondt?" "hvad felas dig?"
Och "säg hvad du vill ha, min goda Hubert?"
Fattig mans barn då hade legat stilla
Och aldrig sagt ett vänligt ord till dig,
Men din sjukvaktare – det var en prins.
Du tänker visst min ömhet var förställning
Och kallar den för list; det må du göra.
Om himlen vill, att du mig plåga skall,
Välan, då måste du väl göra det. –
Säg, vill du sticka dessa ögon ut,
Som aldrig sett och aldrig skola se
Med någon minsta bitterhet på dig?
Hub. Jag svurit har att göra det och måste
Med glödgadt jern utbränna dina ögon.
Arth. Så gör man blott i denna jernets ålder!
Men jernet sjelf, fast det är glödgadt rödt,
I mina ögon skulle dricka tårar
Och släcka ut sin vredes grymma lågor
Uti min oskulds källa; ja, det skulle
Förtäras utaf rost allenast derför
Att det en låga hyst som kränkt mitt öga,
Säg, är du hårdare än hamradt jern?
Ack, om en engel skulle komma till mig
Och säga, att mig Hubert ville blända,
Jag trodde honom ej, jag tror blott Hubert.
Hub. (Stampar). Kom fram! (Tjenarne komma med jern, rep, m. m.). Och gör, som jag befallt er göra.
Arth. O fräls mig, Hubert, fräls mig! Mina ögon
Re’n äro stungna ut af dessa männers
Blodlystna blickar.
Hub. Gif mig jernet hit;
Bind honom här!
Arth. Ack, hvad behöfver du
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
