Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konung Johan. IV, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bast. Mig tidens ande skyndsamhet skall lära. (Går).
K. Joh. Sagdt, som en äkta adelsman det egnar!
Gå efter honom; kanske han behöfver
Ett budskap mellan mig och pärerna;
Det vare du.
Budb. Af hjertat gerna, konung.
K. Joh. Min moder död!
Hub. Min dyre kung, det sägs,
Att man i natt fem månar sett; de fyra
Helt stilla stodo, men den femte vred sig
I underbara kretsar kring de andra.
K. Joh. Fem månar?
Hub. Gamla män och qvinnor spå
I alla gathörn deraf mycken ofärd.
Ung Arthurs död är nu i allas mun
Och, när han nämns, de rista sina hufvu’n
Och hviska i hvarandras öron hemligt.
Och han som talar griper hörarns handled,
Och hörarn lyss med mången fasans åtbörd,
Med rynkad panna och med blick som rullar.
Jag såg en smed som stod der med sin slägga, –
På städet jernet kallnade – han sväljde
Med öppen mun en skräddar-nyhet ner;
Med sax och mått i handen skräddarn stod
På tofflor, dem han, yr i hastigheten,
På vilse fötter hade orätt satt,
Och pratade om många tusen Fransmän
Som stodo re’n slagfärdiga i Kent.
En annan mager, smutsig handtverksman
Bröt af hans tal och nämnde Arthurs död.
K. Joh. Hvi söker du att så förfära mig?
Hvi för du jemt på tungan Arthurs död?
Din hand gjort mordet; mäktigt skäl jag hade
Att önska honom död, men intet du
Att mörda honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
