Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Richard den andre. I, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hert.
Det skall jag ock. Farväl, du gamle Gaunt.
Du går till Coventry att skåda der
Vår frände Herefords kamp mot grymme
Mowbray. O! sitte Glosters mord på Herefords lans-spets
Och tränge djupt i slagtarn Mowbrays bröst!
Men drabbar ofärd ej i första dusten,
Så tynge Mowbrays synder så hans barm,
Att på hans stolta häst de knäcka ryggen
Och vräka ryttarn hufvudstupa ned
På nåd och onåd åt min frände Hereford!
Farväl, o Gaunt; din fordna broders maka
Vill nu i sorgens famn sitt lif försaka.
Farväl! Nu går till Coventry min stig;
Oss följe sällhet, både dig och mig!
Ännu ett ord! – Sorg studsar der den faller,
Ej utaf hålig tomhet, men af tyngd:
Jag tar farväl, förrän det rätt begyns,
Ty sorg ej slutar der hon sluta syns.
Min helsning till min broder Edmund York.
Se, det är allt. – Men hvarför skynda så?
Fast det är allt, gå ej så snart ändå;
Jag mins väl mer. Bed honom – ja! – men hvad?
Med första helsa på mig uti Plashy.
Men ack, hvad skall den gode York der se?
Blott toma våningar och nakna murar[1]
Och obeträdda golf i öde borg?
Hvad välkomst höra utom gråt och sorg?
Så helsa blott: så långt han ej må gå
Att söka sorg, som bor i hvarje vrå;
O, tröstlös, tröstlös jag till döden går;
Mitt sista afsked ges i denna tår!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
