Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Richard den andre. III, 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(Northumberland närmar sig tillika med en trumpetare).
Vårt tåg nu gånge fritt från trummors hot,
Att der på slottets nederfallna tinnar
Vårt redliga förslag må kunna höras.
Kung Richard, så mig syns, och jag, vi mötas
Med lika skräck som elementerna,
Som eld och vatten, när med thordönsskräll
De klyfva himlens mulna kind itu. –
Han vare eld – och smidigt vatten jag;
Han blixtre, medan jag till jorden regnar
Min skur; på jorden, ja, men ej på honom.
Gå på, gif akt på konung Richards uppsyn.
Se, se, kung Richard visar sig likt solen,
Som, rodnande förtrytsamt, träder fram
Ur österns flämmande portal och ser
Att afundsjuka moln sig skockat samman
Dess ära att förmörka och att fläcka
Dess ljusa bana hän till vesterns haf.
Än syns det han är kung; se blott hans öga,
Klart glänsande som örnens, blixtrar fram
Med straffets majestät. O ve! O ve!
Att sådan glans af sorg fördunklad se!
(Till Northumberland).
Vi häpna; vi ha stått så länge redan
Och väntat på ditt knäs bestörta böjning,
Ty vi ha trott oss din lagkrönte konung.
Och är det så, hur dristar väl din skara
Förgäta att betala oss sin vördnad?
Är det så ej, så visa oss Guds hand,
Som skiljer oss ifrån vårt fögderi:
Ej hand af kött och ben, som väl vi veta,
Kan gripa om vår spiras helga handtag,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
