- Project Runeberg -  Shakspeare's dramatiska arbeten / Tredje bandet /
109 / 23

(1861) [MARC] [MARC] Author: William Shakespeare Translator: Carl August Hagberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik den fjerde. Förra delen. II, 1 - Henrik den fjerde. Förra delen. II, 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Gadsh. Gif mig din hand; du skall ha din andel i
vinsten, så sant jag är en ärlig man.

Kyp. Nej, låt mig heldre få den, så sant du är en
falsk tjuf.

Gadsh. Gå på, du! Homo är ett gemensamt namn för alla
menniskor.[1] – Säg till stalldrängen, att han leder
ut min vallack ur stallet. Farväl, din svinpels.

(De gå).

ANDRA SCENEN.



Landsvägen vid Gadshill.

(Prins Henrik och Poins uppträda. Peto och Bardolph på afstånd).

Poins. Kom, göm er, göm er! Jag har skaffat undan
Falstaffs häst och han fräser och frasar som en
uppstärkt sammets-stuf.

P. Henr. Håll dig undan!

(Falstaff kommer).

Falst. Poins! Poins! fan anfäkta dig, Poins!

P. Henr. Tig, din smäck-feta skurk! Hvad håller du
för ett förbannadt väsen?

Falst. Hvar är Poins, Hinke?

P. Henr. Han gick uppföre berget der; jag skall leta
rätt på honom. (Han låtsar söka efter Poins).

Falst. Det är ju förbannadt, att jag nödvändigt
skall röfva i kompani med den tjufven. Den kanaljen
har skaffat undan min häst och bundit honom, jag vet
icke hvar. Om jag bara går fyra qvadrat-fot längre
till fots, så spricker jag. Nå nå, jag hoppas väl
ändå, allt detta oaktadt, att få dö en hederlig död,
så framt jag slipper hänga för det att jag slår ihjel
den skurken. I hela två och tjugo år har jag dageligen
och stundeligen svurit på att aldrig umgås med honom,
och ändå är jag likasom fasthexad i den kanaljens
sällskap. Om den rackarn icke har gifvit mig något
in för att hålla utaf honom, så vill jag låta hänga

[1] En citation
ur en gammal grammatika. Jmfr noten till Mycket väsen
för ingenting, sid. 51.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:47:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hagberg/c/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free