- Project Runeberg -  Shakspeare's dramatiska arbeten / Tredje bandet /
117 / 31

(1861) [MARC] [MARC] Author: William Shakespeare Translator: Carl August Hagberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik den fjerde. Förra delen. II, 4

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

spelat på nedlåtandets djupaste kontrabas. Hör du, jag
har druckit brorskål med ett koppel kypare och kan
tilltala dem alla med deras förnamn: – Tom, Dick och
Frans. De svära redan på sin salighet, att, fastän
jag bara är prins af Wales, så är jag ändå en kung i
höflighet, och säga mig rent ut, att jag icke är någon
högfärdig Hans narr som Falstaff, men en lustig ture,
en galant gosse, en bra pojke,
– ja, vid Gud, så kallade de mig; och när jag
blir kung i England, skola alla raska gossar i
Eastcheap stå till min tjenst. Att dricka dugtigt
heter på deras språk: "färga karmosin," och drar
man andan, då man tappar af sig en smula, så ropa de
"nå, låt det gå!" – Med ett ord, jag har gjort så
stora framsteg på en fjerdedels timma, att jag i
all min dar kan dricka hvilken kittelflickare som
helst till på hans eget språk. Hör du, Edvard,
du har gått miste om mycken ära, för det att du
icke var med mig i denna batalj.
– Men, söta Edvard, – och för att göra
ditt namn ännu sötare vill jag ge dig den här
runstycks-sockerstruten, som just nyss stacks mig
i handen af en kyparepojke, som i all sin lifstid
aldrig sagt annat än "åtta skilling och sex pence,"
och "välkommen" med den gälla tillsatsen – "straxt,
herre, straxt! Ett stop muskat åt herrarna i
halfmånen,"[1] eller så bortåt, – hör nu, Edvard, för
att fördrifva tiden tills Falstaff kommer, – göm dig
i en af sidokamrarna, så skall jag emellertid fråga
min lilla kyparpojke, hvarför han gaf mig socker;
ropa du bara ideligen "Frans," så skall hela
hans konversation med mig icke komma att
bestå i annat än "straxt." Undan med dig nu,
så skall du få se hur det går till.

Poins. Frans!

P. Henr. Förträffligt.

Poins. Frans! (Poins går).

(Frans kommer in).

Fr. Straxt, herre, straxt! Titta åt, om det
behöfs något i Granatäpplet, Ralph!

P. Henr. Kom hit, Frans!


[1] De enskilda värdshuskamrarna hade
på Shakspeares tid dylika namn. Längre fram talas om
Granatäpplet, Delfinkammaren o. s. v.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:38:20 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hagberg/c/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free