Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik den fjerde. Förra delen. IV, 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Percy.
Hans majestät är god; han vet dock väl
När han skall lofva och när han skall hålla.
Min fader och min farbror och jag sjelf
Gaf honom samma krona, som han bär.
Och, då han knappt med sex och tjugo man,
I menskors aktning sjuk och arm och usel,
En stackars bortglömd flykting, smög till hemmet,
Välkomnade min far på stranden honom;
Och då vid Gud han hörde honom svärja,
Att blott som hertig Lancaster han kom
Att söka länsrätt och att frid begära
Med undergifvet tal och oskulds tårar, –
Då svor af godhet och miskundsamhet
Min fader honom hjelp och höll sitt ord.
När rikets lorder och baroner sporde,
Att lord Northumberland var honom huld,
De kommo, små och stora, krusande
I byar och i städer till hans möte,
Uppvaktada vid broar och i pass,
Nedlade skänker, svuro trohet, gåfvo
Till pager sina söner, följde honom
Tätt i hans hälar uti gyldne svärmar.
Strax steg han – storhet känner snart sig sjelf –
En smula högre än den ed han svor,
Då arm och hjelplös han vid Ravensburg
På nakna stranden stod inför min far.
Och nu, kantänka, är han för reformer
Af vissa lagbud, några stränga stadgar,
Som ligga allt för tungt på allmänheten,
Gör larm om missbruk, tyckes gråta öfver
Sitt lands betryck; och med ett sådant anlet,
En sådan mask af rätt och lag, han vann
Hvartenda hjerta, som han fiskat efter.
Det var ej nog. Så högg han hufvudet
Af alla gunstlingar, dem kungen lemnat
Uti sin stad och ställe qvar, när sjelf
Han gick att föra kriget uti Irland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
