Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik den fjerde. Sednare delen. III, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bardolph, bort med karlarna! (Bardolph går med rekryterna).
Då jag kommer tillbaka, skall jag lägga vantarna
på de der fredsdomarena; det är en simpel sak att
lura den der Simpel. Herre Gud, så vi, gammalt folk,
är fallna för den synden ljuga! Den här fredsdomarn,
som är bara ben och skinn, har icke gjort annat än
pratat för mig om sin ungdoms galenskaper och de
bragder han gjort i Turnbull-street; och hvart tredje
ord var en lögn, ackuratare utbetalad till åhöraren,
än tributen till Turken. Jag kommer ihåg honom på
Clemens-kollegium, och då såg han ut som en gubbe,
som man täljer af en ostkant, sedan man slutat
äta. Då han var naken, såg han precist ut som en
klufven rättika, på hvilken man med en knif skurit
ut ett vänskapligt ansigte. Han var så eländig, att
den som var svagsynt hvarken kunde se buk eller bak
på honom. Han var en riktig hungrens genius, men så
brunstig som en markatta, och slinkorna kallade honom
– alruna. Han kom alltid på efterkälken med moderna
och sjöng för snuskiga qvinspersoner de melodier,
som han hört hvisslas utaf forbönder, och svor på att
de voro hans egna fantasier eller serenader. Och nu
har den åsnan blifvit egendomsherre och pratar så
förtroligt om John af Gaunt, som hade han druckit
brorskål med honom; och jag kan svära på att han
aldrig sett honom mer än en gång, på torner-banan;
och då slog Gaunt ett hål i hufvudet på honom, för
det att han trängde sig in bland marskalkens folk. Jag
såg det och sad’ till John af Gaunt, att han så gerna
kunde slå sin egen skugga, ty man kunde gerna ha
stoppat herr Simpel med rubb och stubb i ett ålskinn;
i ett fodral till en hoboja kunde han beqvämligen
svänga sig som i den rymligaste herregård, och nu
har han hus och fä. Godt, om jag kommer tillbaka,
skall jag göra närmare bekantskap med honom, och
det skall hålla hårdt, om han icke skall bli mig en
dubbel de vises sten. Om den lilla mörten är ett
bete för den stora gäddan, så ser jag i naturens
lagar ingenting, som förbjuder mig att nafsa
efter honom. Kommer tid, kommer råd, och dermed väl. (Går).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
