- Project Runeberg -  Shakspeare's dramatiska arbeten / Tredje bandet /
293

(1861) [MARC] [MARC] Author: William Shakespeare Translator: Carl August Hagberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anmärkningar. Konung Henrik den fjerde. Sednare delen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nyttjadt på samma sätt antingen af Bellman eller
Hallman och har derföre upptagit detsamma.

Om den det gör, så får ni ert dussin kuddar fullt
igen.
Dortha har stoppat upp sig med en af madam
Rapps kuddar, för att göra sig interessant.

Sid. 98. Kom icke fram med något tokigt infall. Ett
mycket fint drag. Kungen har sjelf sagt ett infall,
i det han alluderat på Falstaffs korpulens, men hejdar
sig i känsla af sin värdighet, samt i minnet af att
Falstaff aldrig lemnar något tillfälle obegagnadt
att skämta.

Herr Simpel, jag är skyldig er tusen pund. Detta
Falstaffs infall har med skäl blifvit föremål för
mycken beundran. Den, som önskar närmare förklaring så
väl på denna replik som på hela Falstaffs karakter,
hänvisas till Studier och Kritiker årgången 1845
n:s 11–13.

Om någon läsare skulle stöta sig vid de Falstaffska
scenerna samt vid det oförtäckta språk som i dem
föres, så torde böra anmärkas att Shakspeare, långt
ifrån att vara någon läsning för barn, snarare
är en författare, som sätter en manlig och väl
uppöfvad omdömesförmågas hela skärpa på
prof. Dessa den stora skaldens geniala burlesker
samt hans odödeliga sir John, som med skäl
kallar sig "sir John för hela Europa," äro af
tidehvarfvets största tänkare och skalder beundrade
som oförlikneliga mästerstycken. Och de förtjena
det, icke allenast för sin natursanning och lif,
utan för den storsinnade humor, af hvilken de äro
ett uttryck. Utan denna humor voro icke de herrliga
taflor, i hvilka det visas hur

"Allt menskolif har sin historia,
Afspeglande förgången tids natur;
Gif akt på dem, så kan du profetera,"


så friska, verkliga och evärdeliga som de
äro. Utrymmet har nekat öfversättaren att särskildt
påpeka alla de skönheter, vare sig patetiska eller
komiska, som i de båda skådespelen Henrik den fjerde
förekomma; anmärkningarna skulle då hafva växt till
en liten bok för sig. En enda sådan reflexion som
madam Rapps (sid. 44) om den trofasta Falstaff,
hvilken hon hade "känt i hela nio och tjugo år,
om hon lefver tills det blir gröna ärter igen,"
eller en sådan karakter som fredsdomaren Tyst, som,
då han är nykter, aldrig kan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:38:20 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hagberg/c/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free