Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik den femte. II, 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bardolph, var käck! – Nym, öppna skrytets åder!
Res modets borst, du pojke! Död är Falstaff,
Vi måste öfver honom jemra oss.
Bard. Ack, om jag vore hos honom, hvarhelst han må
vara, i himmelen eller i helvetet!
M. Rapp. Nej, i helvetet är han inte, det är
säkert; han är i Arthurs sköt, om någonsin en
menniska kommit i Arthurs sköt. Han fick en så
vacker ändalykt och gick hädan så stilla som ett
barn i christnings-kläder. Han skildes hädan precist
emellan tolf och ett, just midt emellan ebb och flod;
ty när jag såg honom famla med lakanen och plocka
halmstrå och småle mot sina fingerändar, då visste
jag att det inte kunde gå mer än på ett vis; ty hans
näsa var så hvass som en skrifpenna, och han pratade
om grön äng. Hur står det till, sir John? sad’ jag;
kära hjertandes, var vid godt mod! Och så ropade han
Gud, Gud, Gud! en tre eller fyra gånger. För att nu
trösta honom sad’ jag, att han inte skulle tänka på
Gud; jag hoppades, att han icke behöfde plåga sig med
några sådana tankar än. Och så bad han mig lägga mera
kläder på sina fötter; jag stack min hand in i sängen
och kände på dem, och de voro så kalla som sten;
sedan kände jag på hans knän och så allt högre och
högre opp, och alltihop var kallt som en sten.
Nym. Det sägs, att han skrek öfver sekt.
M. Rapp. Ja, det gjorde han.
Bard. Och öfver qvinfolk.
M. Rapp. Nej, det gjorde han inte.
Goss. Jo, det gjorde han; och sad’, att de voro rosenbefängda djeflar.
M. Rapp. Ja, rosor kunde han aldrig lida; det var en färg som han inte tyckte om.
Goss. Han sad’ en gång, att fan skulle ta honom för qvinfolks skull.
M. Rapp. Ja, på sätt och vis handskades han också
med qvinfolk; men då var han rheumatisk och talade om den babyloniska skökan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
