Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik den femte. III, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och sköld och svärd
I blodig färd
Odödligt rykte vinna.
Bard. Ack, om jag sute på en krog i London: Jag
ville gifva hela min ryktbarhet för ett stop öl och säkerhet.
Pist. Jag ock:
Om önskningar här hjelpte mig,
Ej ifver skulle felas mig,
Men strax jag sprang dithän.
Goss. Så kärligt,
Men icke så ärligt
Som fogel sjunger på qvist.
(FLUELLEN kommer).
Fluell. Guds plod! – Till storms mot prescherna, ni
skurkar! Upp mot prescherna, säger jag! (Drifver dem framåt).
Pist. Var nådig, store man, mot stoftets barn!
Qväf vreden, qväf din ridderliga vrede!
Qväf vreden, store hjelte! Söta unge,
Qväf vreden och var mild, min sockersnut!
Nym. Det der är vackra humörer! – Men den der äran gör dåligt humör.
(NYM, PISTOL och BARDOLPH gå. FLUELLEN följer dem).
Goss. Så ung jag är, har jag likväl anställt mina
betraktelser öfver de här tre storskräflarena. Jag
är tjenstgosse åt dem alla tre, men om alla tre
skulle tjena mig, kunde de ingen karl-tjenst göra
mig, ty tre sådana narrar utgöra icke en karl. Hvad
Bardolph beträffar, – han har en hvit lefver och
ett rödt ansigte, hvarföre han nog ser stindt ut,
men fäktar icke. Hvad Pistol beträffar – han har
en tunga som en rak-knif, men ett slött svärd,
hvarföre han också skär till i orden, men håller
svärdet i skidan. Hvad Nym beträffar – han har hört,
att fåordiga män äro de tappraste, och derföre
skäms han att läsa sina böner för det att man icke
skall tro att han är en pultron; men hans få dåliga
ord äro parade med lika få goda gerningar, ty
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
