Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik den femte. V, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vårt Frankrike, sitt sköna anlet lyfta?
Ack, längese’n ur Frankrike hon drefs!
Vår landthushållning ligger uti högar,
Bortruttnande af landets egen fetma.
Vår drufva, hjertats milda fröjdarinna,
Oputsad dör: de jemna häckarna,
Likt fångar vildt med hår och skägg bevuxna,
Bli borstigt yfviga; på fäladen
Ha odört, klint och annat otäckt ogräs
Inrotat sig; förrostad plogbilln är,
Som skulle sådan vildhet rota ut.
Den släta äng, som fordom ljufligt födde
Guldstänkt oxlägga, pimpinella, klöfver,
Nu lefver utan tukt i brist af lia
Och blir uti sin lättja hafvande,
Men föder tistlar och kardborrar blott
Och mister både fägringen och nyttan.
Och liksom vinberg, åker, äng och häck,
Urartande, till vildhet växa ut,
Så vi och våra hus och våra barn
Ha glömt och lära ej, af brist på tid,
Det vett som annars skulle pryda landet;
Vi växa upp som vildar, – likt soldaten,
Som intet annat tänker på än blod –
Till svordom, ilskna blickar, fräck beklädnad
Och allt som tyckes onaturligt vara.
Att bringa detta i sitt förra skick,
Ni kommit hit; och jag vill bedja er
Att nu få veta, hvi den milda freden
Ej får fördrifva dessa olycksvanor
Och oss välsigna med sitt fordna hägn.
K. Henr. Om, hertig af Burgund, ni önskar fred,
Hvars saknad gifver växt åt allt det onda
Som ni har nämnt, så må ni köpa den
Med att bevilja hvad vi billigt fordrat.
Hvar särskild punkt af vårt påstående,
I korthet skrifven, har ni i er hand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
