Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik den femte. V, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
K. Henr. Välkommen, Karin! Varen vittnen alla,
Att här jag kysser henne som min drottning.
Isab. Gud, du som äktenskapet stiftat har.
Bind deras hjertan, deras riken samman!
Som man och hustru, tu men likväl ett,
Så vare deras riken sammanvigda,
Att aldrig svartsjuk håg och onda tungor,
Som ofta störa helig äkta säng,
Sig tränga må emellan dessa riken
Att skilja hvad som nu ett kött är vordet.
Fransman och Britt, och Britt och Fransman blifve
Som bröder nu! Det himlens herre gifve!
Alla. Amen!
K. Henr. Nu ställa vi till bröllop: – bröllopsdagen,
Mylord Burgund, vi tage ed af er
Och alla pärerna att friden trygga. –
Min ed åt Karin, – hennes ed åt mig,
Må de oss gagna nu och eviglig!
(De gå).
(CHORUS uppträder).
Chorus. Så långt med mattad penna skalden har,
Af ämnet böjd, omdiktat fordna skrifter;
Trångt i hans dikt bor månget hjeltepar,
Och stympat har han väldiga bedrifter.
Kort tid, men klart, den Englands sol, han brann,
Och lyckan smidde svärdet åt hans händer;
Han åt sin son en kungakrona vann
I skönsta paradis bland jordens länder.
Den sjette Henrik, krönt i vaggan re’n,
Som fransk och engelsk kung, det arfvet tager;
Men der som många råda följer men:
För honom England blodig skjorta drager.
Det har ni ofta skådat här vid lag; –
Må nu vårt stycke vinna ert behag! (De gå).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
