Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik den sjette. Första delen. I, 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Son.
Det vet jag, far. Jag ofta skjutit på dem,
Men var ej lycklig nog att träffa rätt.
Nu skall du träffa; gör blott som jag säger:
Som förste bössemästaren i staden
Jag måste göra något, gunst att vinna.
Mig prinsens spejare ha underrättat,
Att Britten, väl förskansad i sin förstad,
Lär, bakom hemligt gallerverk af jern,
Uti det tornet der, på staden kika
Och speja hur med möjligaste fördel
De måtte plåga oss med skott och stormning.
Att detta omak stäfja, har jag riktat
Mot samma gallerverk en fältkanon
Och gått och passat på i trenne dagar
För att få syn på dem. Nu du, min gosse,
Får passa på; jag kan ej dröja längre.
Om du får någon se, så spring med hast
Och säg mig till; jag går till kommendanten. (Går).
Min far, det kan ni lita på; var lugn.
Får jag dem se, jag sparar er besväret.
Talbot, mitt lif, min fröjd, jag ser dig åter!
Hur blef i fångenskapen du bemött?
Och huru kom du till att blifva utlöst?
Kom, låt oss språka här på tornets tinnar.
En fånge hade hertig Bedford gjort,
Det var den tappre Ponton de Santrailles;
Mot honom har jag blifvit bytt och utlöst.
En gång emot en mycket simpel karl
Man ville, för att håna, vexla ut mig.
Jag svarte med förakt och kräfde döden,
Förr än så der jag ville plottra bort mig.
Till slut jag blef dock utlöst efter önskan.
Men ack, den falska Fastolfe kränkt mitt hjerta!
Jag med min bara näfve dräpte honom,
Om jag nu hade honom i mitt våld.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
