Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik den sjette. Första delen. II, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Af denna staden som förbannad vare. –
Nu har jag löst mitt löfte till hans själ;
För hvarje droppa blod som togs från honom
Fem Fransmän minst ha dödt i denna natt.
Och för att efterverlden måtte skåda
Hvad nederlag har skett till till hämd för honom,
Vill jag i deras största kyrka bygga
En graf, hvari hans lik skall blifva nedsatt;
Och der skall klart och tydligt stå att läsa
För en och hvar hur Orleans blef plundradt,
Hur lömskt hans sorgeliga död blef vållad,
Samt hvilken skräck han var för Frankrike.
Men mig förundrar, att i detta blodbad
Vi ingenstädes sett hans nåde Dauphin,
Ej heller sköldmön, dygdespegeln Jeanne, –
Nej, ingen alls utaf den falska ligan.
Det sägs att de, när fäktningen begynte,
Ur sina lättjobäddar rusade
Och sprungo midt bland hopar af soldater
Tvärs öfver muren ut på fria fältet.
Jag sjelf – så vida jag ej orätt såg
I rök och nattens dimma – dref på flykten
Helt säkert Dauphin och hans käresta,
Då arm i arm de kommo sättandes
Som ett förälskadt turturdufvepar,
Som dag och natt beständigt kuttrar samman.
När allting väl vi hafva ordnat här,
Så må vi dem med all vår makt förfölja.
Hell, lorder! Hvem i denna furstekrets
Benämns den bålde Talbot, för bedrifter
Högt prisade i hela Frankrike?
Jag Talbot är; hvem vill med honom tala?
Den dygdiga grefvinnan af Auvergne,
Som blygsamt dina hjeltedåd beundrar,
Anhåller att du täcktes, store lord,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
