Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik den sjette. Första delen. III, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nu är hon der, men huru skall hon visa
Hvar bästa stället är att tränga in?
Från tornet, der hon sätter ut en fackla;
Det är ett tecken att den väg hon gått
Är utaf alla minst och sämst bevakad.
Se, detta är den ljufva bröllopsfacklan,
Som nu Rouen vid sina landsmän viger,
Men brinner hemskt för Talbotisterna!
Se, ädle Carl, se vår väninnas fyrbåk,
Den klara facklan, flammar der på tornet.
Nu må den stråla som en hämdkomet,
Som en profet om fiendernas fall!
Spill icke tiden, dröjsmål farligt är;
Fort in och ropa: "Dauphin!" på minuten,
Och låt så vakten springa öfver klingan.
O, Frankrike!
Du skall ditt svek med heta tårar ångra,
Om Talbot ditt försåt blott öfverlefver. –
Pucelle, den hexan, det fördömda trollet,
Har plötsligt denna satans ofärd vållat,
Så att vi knappast undgått Fransmäns högmod.
God morgon, tappre! Skall det vara korn?
Burgund vill säkerligen heldre fasta,
Än köpa ännu mer till samma pris:
Fullt var det utaf klint; hur smakar det?
Ja, håna, satans hexa, fräcka sköka!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>