Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik den sjette. Tredje delen. III, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Der fulhet sitter, hånande min kropp:
Att till en låghalt krympling göra mig,
Vanskaplig uti alla mina lemmar,
Ett kaos lik och lik björninnans unge,
Den modren än ej hunnit slicka skaplig.[1]
Och är jag då en man för kärlek gjord?
O galenskap att hysa sådan tanke?
Nej, då vår jord ej annan fröjd mig unnar
Än den att tukta, qväsa och förtrycka
En hvar som bättre skapad är än jag,
Så är min himmel att om kronan drömma
Och anse denna verld som helvete,
Till dess mitt hufvud ofvan fula puckeln
Omfamnas af den gyldne kronans ring.
Dock vet jag ej hur jag skall kronan vinna,
Ty månget lif mig skiljer från mitt hem
Och jag – liksom i vildan skog en man,
Som rifver törnen och af törnen rifves
Och söker väg, men villas bort från vägen
Och vet ej hvar den fria luften fins,
Men slits förtvifladt för att hitta ut, –
Så jag för Englands krona pinar mig
Och vill från sådant qval mig göra lös,
Om ej, mig hugga väg med blodig yxa.
Ha! jag kan le och mörda när jag ler
Och ropa: skönt! när det i hjertat svider,
Och våta kinderna med tvungna tårar
Och vända anletsdragen hur jag vill.
Jag flere skepp än hafsfrun sänka skall
Och blicka värre död än basilisken.
Så bra som Nestor skall jag hålla tal
Och svika listigare än Ulysses,
Och, Sinon lik,[2] ett annat Troja taga:
Jag lånar färger åt kameleonten
Och byter skinn i kapp med Proteus
Och ger en grym Machiavell[3] lektioner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
