Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik den åttonde. I, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Blef troligt nu, och ingen tviflade
På sjelfva Bevis’ saga.[1]
Öfverdrifvet!
Så sant som tro och ära jag värderar
Den bästa skildring utaf denna fest
Förlora måste uti liflighet;
Bäst talte festen sjeif. Allt kungligt var,
Och intet hindrade det helas gång;
God ordning gaf sin glans, och allt bestyrdes
Oklanderligt och väl.
Hvem ledde festen,
Hvem satte lemmarna och kroppen samman
På denna stora ståt, kan ni det säga?
En som man knappast kunde tro om slikt.
Hvem då, mylord?
Alltsammans ordnadt var
Med mycken konst af hans högvördighet,
Den kloka kardinalen utaf York.
Fan far i honom! Ingen mans pastej
Är fri ifrån hans ärelystna finger.
Har han med sådan ståt och flärd att göra?
Skall sådan köttklump[2] med sin digra buk
Uppfånga solens alla varma strålar
Och hålla dem från jorden?
Tro mig, herre,
Den mannen har förmåga som förslår;
Han inga anor har som väg bereda
För efterkommande och inga anspråk
På hög förtjenst mot kronan, ingen frändskap
Med stora gynnare, dock, spindeln lik,
Han spinner ur sig sjelf och låter märka
Att egen kraft och dyrd bragt honom upp;
Och den Guds gåfvan har förvärfvat honom
En plats näst kungen.
Jag kan icke säga
Hvad Gud har gifvit honom; skarpa ögon
Må granska det; men jag kan se hans högfärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
