- Project Runeberg -  Shakspeare's dramatiska arbeten / Femte bandet /
263 / 57

(1861) [MARC] Author: William Shakespeare Translator: Carl August Hagberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik den åttonde. III, 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Surr.

O, att det grubblet ville sönderfräta
Hans bästa hjerterötter!


(Konungen kommer, läsande på ett papper; Lovell följer
honom).


Suff.

Kungen, kungen.


K. Henr.

Hvad högar utaf guld han samlat har
För egen räkning! Och hur pengar strömma
Från honom jemt! I sparsamhetens namn,
Hur har han skrapat samman allt? Mylords,
Har någon utaf er sett kardinalen?


Norf.

Vi stodo här och gåfvo akt på honom;
Ett sällsamt uppror är uti hans hjerna;
Han biter sig i läppen, rusar upp,
Tvärstannar, fäster blickarna på marken
Och lägger fingret uppå tinningen.
Strax far han upp igen och stannar åter,
Slår sig för bröstet häftigt, kastar ögat
Mot månen; underligt i högsta grad
Han bar sig åt.


K. Henr.

Det kan väl möjligt vara,
Att det är uppror i hans själ; i morgons
Han sände mig till genomläsning akter
Som jag infordrat; vet ni hvad jag fann
Bland dessa papper vårdslöst kastadt in?
Jo, vid mitt samvete, ett inventarium
På allt hans silfver,[1] guld och silfvertyg,
Juveler, lyxartiklar, oerhördt
Dyrbarare än någon undersåte
Kan hafva råd till.


Norf.

Det är himlens vilja;
En ande smög den listan i paketet
För att välsigna edra blickar med.


K. Henr.

Om blott jag visste, att hans tankar stego
Mot himmelen och andeliga ting,
Så skulle han få grubbla fritt i ro.
Men jag är rädd de bo inunder månen
Och äro icke värda att hegrundas.



[1] Här berättar Shakspeare om Wolsey något som händt en annan på Wolseys tillställning. Det var biskopen af Durham, Thomas Ruthall, som af misstag skickade en förteckning på sin förmögenhet till Wolsey, som lemnade fram den till konungen. Durham grämde sig till döds deröfver, och Wolsey fick ett biskops-stift.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:47:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hagberg/e/0265.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free