Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik den åttonde. III, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Surr.
Din högfärd, du skarlakanssyndare,
Har röfvat bort från detta sorgsna land
Den fursteliga Buckingham, min svärfar.
Ej alla kardinalers hufvuden,
Hopknippade med dig och allt ditt värde
Uppvägde ett utaf hans hufvudhår.
Förbannad vare eder politik!
Ni sände mig som vicekung till Irland
Från hjelp och konung och från alla fjerran
Som kunde nåd förvärfva åt de brott,
Som ni på honom diktat; undertiden
Gaf ni af christelig barmhertighet
Med bilan honom aflat.
Detta allt,
Och hvad mylord för öfrigt prata må
Och lägga mig till last, är idel lögn.
Af lag blef hertigen till döden dömd;
Hur fri jag var ifrån att hemligt verka
Till hans förderf det vittna klarligen
Hans ädla domstol och hans sjuka sak.
Var jag mångordig, kunde jag er visa,
Att ni har lika liten tro som ära,
Och att i undersåtligt nit mot kungen,
Min höge herre, jag mig mäta vågar
Med bättre karl än Surrey och de alla
Som äro vänner af hans dårskap.
Prest!
Din långa rock beskyddar dig; mitt svärd
Du annars kände i ditt hjerteblod.
Uthärden J en sådan högfärd, lorder?
Och af en sådan karl? Om vi oss låta
Topprida så af ett skarlakansskynke,
Farväl med adeln då, gå på, du bisp,
Skräm oss som lärkor med din röda mössa.[1]
För dig är fromhet gift.
Den fromhet, ja,
Som plockar alla landets skatter samman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
