Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik den åttonde. V, 4 - Epilog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hon skall det himmelen vill hafva henne;
Dock som en jungfru, som en fläckfri lilja,
Hon sjunka skall i jord och hela verlden
Begråta henne.
Ack, lord erkebiskop,
Ni gjort mig nu till man, ty ingenting
Jag ägde förr än detta barn blef mitt.
Din ljufva spådom har så fröjdat mig,
Att jag i himlen än vill skåda på
Hvad detta barnet gör och prisa Gud.
Jag tackar alla. Er, lord mayor af London,
Och edra bröder är jag högst förbunden;
Med er närvaro hafven J mig hedrat;
Jag skall mig tacksam visa. Kommen, lorder,
Till drottningen; hon vill er alla tacka,
Hon blir ej annars frisk. I dag må ingen
På hem och sysslor tänka; stannen här,
För lillans skull i dag det helgdag är.
Tio mot ett att denna pjes är dålig;
Den ena kommer för att sitta tålig
Och taga sig en lur, men med trumpeter
Vi hafva honom väckt; pass på, det heter:
"Det der var strunt." En annan lägger vigt
På skarp satir och vill se något "qvickt."
Vi svikit så den ena som den andra.
De enda som kanske ej pjesen klandra
Vi finne bland de goda qvinnor blott,
Ty de i qväll en sådan skåda fått.
Om de blott le och säga: "pjesen duger,"
Så tror väl ingen man att qvinnan ljuger.
Det skulle också bära illa till,
Om herrn ej klappar, när hans fru så vill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
