- Project Runeberg -  Shakspeare's dramatiska arbeten / Sjette bandet /
244 / 46

(1861) [MARC] [MARC] Author: William Shakespeare Translator: Carl August Hagberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Som ni behagar. III, 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Ros. Ja som en kanin, hvilken, som ni vet, alltid plär bli qvar der han är född.

Orl. Ert uttal är något renare än ni kunnat förvärfva på en så aflägsen ort.

Ros. Det har mer än en sagt mig; men saken är den, att jag har lärt att tala af en gammal andelig onkel, som var stadsbo i sin ungdom och förstod sig allt för väl på goda tonen, ty han fick det infallet att bli kär. Jag har hört många vackra predikningar af honom emot kärleken, och tackar himlen att jag icke är qvinna och icke behöfver ta åt mig alla de befängda saker han påbördade könet.

Orl. Kan ni påminna er några af de förnämsta synder, som han lade qvinnan till last?

Ros. Der voro icke några förnämsta; den ena liknade den andra som ett runstycke, och hvartenda fel såg alldeles ojemförligt ut tilldess något medfel ställde sig vid sidan.

Orl. Nå, men nämn mig några af dem.

Ros. Nej, jag vill icke förspilla mitt läkemedel utan på de sjuka. Här ströfvar någon omkring i skogen och förderfvar våra unga träd med att skära Rosalinda i deras bark, hänger öder på hagtorn och elegier på björnbärsbuskar; och allt det der, kan ni tänka, för att förguda Rosalindas namn. Råkade jag den kärlekskrämaren, skulle jag vilja ge honom ett godt råd, ty han tyckes vara besvärad af kärlekens hvardagsfrossa.

Orl. Jag är just den som så der anfäktas af kärleken; jag ber er, säg mig ert botemedel.

Ros. Icke ett enda af min onkels kännetecken slår in på er. Han lärde mig huru jag skulle kunna urskilja en som är kär, och jag är säker på att ni icke sitter fången i den buren.

Orl. Hvilka voro då hans kännetecken?

Ros. Infallna kinder, det har ni icke; blåa ringar kring ögonen, det har ni icke; liknöjdt sinne, det har ni icke; oputsadt skägg, sådant har ni icke, – men det skänker jag er efter, ty, uppriktigt sagdt, ert skägg tyckes hafva fallit på en äldre brors lott. – Och sedan skulle edra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:38:22 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hagberg/f/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free