- Project Runeberg -  Shakspeare's dramatiska arbeten / Sjette bandet /
259 / 61

(1861) [MARC] [MARC] Author: William Shakespeare Translator: Carl August Hagberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Som ni behagar. IV, 1

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Ros. Nå, kan man få för mycket af det som är godt? – Kom, Celia, du skall vara prest och viga oss. – Gif mig er hand, Orlando. – Nå, syster?

Orl. Vig oss nu, jag ber.

Cel. Jag kan icke orden.

Ros. Du skall begynna så här: "Jag frågar dig Orlando" –

Cel. Godt! Jag frågar dig, Orlando de Bois, om du vill hafva denna föreställda Rosalinda till din äkta maka?

Orl. Ja,

Ros. Ja, men när?

Orl. Bevars, nu genast; så fort hon hunnit viga oss.

Ros. Då måste ni säga: "Jag Orlando de Bois tager dig Rosalinda nu till min äkta hustru."

Orl. Jag Orlando de Bois tager dig Rosalinda nu till min äkta hustru.

Ros. Jag kunde väl fråga efter edra papper, men lika godt, – Jag Rosalinda tager dig Orlando de Bois nu till min äkta man. Så förekommer flickan presten, och, i sanning, flickans tankar gå alltid före hennes handlingar.

Orl. Så är det med alla tankar; de äro bevingade.

Ros. Men säg mig nu, huru länge ni vill behålla henne, sedan hon kommit i ert våld.

Orl. En evighet och en dag.

Ros. Säg en dag, och utelemna evigheten. Nej, nej, Orlando, karlarna äro April såsom fästmän och December såsom äkta makar; flickorna äro Maj så länge de äro flickor, men himmelen förändrar sig så snart de blifvit hustrur. Jag skall bli mer svartsjuk på dig än en turturdufhane på sin turturdufva; mer skrik-aktig än en papegoja emot regn; mer lysten efter nytt än en apa; mer oregerlig i mina begärelser än en markatta. Jag skall gråta för ingenting liksom Diana på vattenkonsten, och det när du är stämd för munterhet; jag skall skratta som en hyena[1], och det när du har lust att sofva i fred.

Orl. Men skall min Rosalinda göra det?

Ros. Ja, vid mitt lif! Hon gör som jag gör.


[1] Hyenans skri sades hafva likhet med ett hånskratt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:56:02 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hagberg/f/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free