- Project Runeberg -  Shakspeare's dramatiska arbeten / Sjette bandet /
260 / 62

(1861) [MARC] [MARC] Author: William Shakespeare Translator: Carl August Hagberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Som ni behagar. IV, 1

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Orl. Ack, men hon är förståndig!

Ros. Annars skulle hon icke ha vett att göra det. Ju förståndigare, desto förtretligare. Stänger ni dörrarna för ett fruntimmers vett, så går det ut genom fönstret; slår ni till fönstret, så kryper det igenom nyckelhålet; stoppar ni till nyckelhålet, så flyger det ut genom skorstenen med röken.

Orl. En man som hade en hustru med så mycket vett, han kunde säga: "Vett, hvart skall du taga vägen med min hustru?"

Ros. Det stickordet kunde ni spara, tills ni träffar er hustrus vett på vägen till er grannes sängkammare.

Orl. Och hvilket vett skulle kunna vara vettigt nog att ursäkta sådant?

Ros. Åh, hon säger till exempel, att hon var på vägen dit för att söka er. Ni ertappar henne aldrig utan ett svar, med mindre ni ertappar henne utan tunga. Ack, den hustru som icke kan skjuta skulden på sin man då hon begår något fel, låt henne aldrig amma sitt barn sjelf, ty hon uppföder det till ett dumhufvud.

Orl. Nu lemnar jag dig på två timmar, Rosalinda.

Ros. Ack, bästa vän! I två timmar kan jag icke vara dig förutan.

Orl. Jag måste uppvakta hertigen vid middagsbordet. Klockan tu är jag hos dig igen.

Ros. Ja ja, gå, gå; jag visste nog, att ni skulle bära er åt så; mina vänner ha varnat mig; det kunde jag just tro. Er hala tunga har fångat mig. – Det är blott en förskjuten, och så – kom, död! Det var ju klockan tu?

Orl. Ja, söta Rosalinda.

Ros. På min heder, och på fullt allvar, och så sant jag är en ärlig menniska, och vid alla dessa små eder, som icke äro farliga: om ni bryter ett enda grand af ert löfte, eller kommer en minut efter den bestämda tiden, så skall jag anse er för den mest genomdrifna förbundsbrytare, den trolösaste älskare och den aldra-ovärdigaste till den ni kallar er Rosalinda, som kunnat utväljas ibland det stora bandet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:56:02 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hagberg/f/0262.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free