- Project Runeberg -  Shakspeare's dramatiska arbeten / Sjette bandet /
283

(1861) [MARC] [MARC] Author: William Shakespeare Translator: Carl August Hagberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anmärkningar. Cymbeline

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ANMÄRKNINGAR.



*


CYMBELINE.



Sid. 2. Cassibelan, Trinobanternas konung, stred emot Julius Cæsar. Tenantius, Cymbelines far, var Cassibelans brorson och efterträdare. Shakspeare gör Cymbeline till konung öfver hela Britannien.

Sid. 7. O vore de i Afrika, d. v. s. i en öcken, der prinsen icke hade någon som kunde hjelpa sig.

Sid. 20. Hvad? Äro karlarna då tokiga? Jachimo låtsar sig vara hänryckt Öfver Imogens skönhet samt harmsen på Leonatus, hvilken han på ett listigt sätt framställer såsom otrogen mot Imogen. Han anställer samma sida en jemförelse emellan Imogen och hennes påstådda rival: "en apa ställd emellan tvenne slika qvinnor" m. m. Denna scen emellan Jachimo och Imogen är värd uppmärksamhet.

Sid. 24. Som i ett romerskt bad. De romerska badhusen hade elakt rykte.

Sid. 27. Tuppkammen har ni på. Allusion på narrmössorna, som voro försedda med en tuppkam ofvantill.

Sid. 29. En stenbilds uti ett grafchors sköt. Shakspeare alluderar här på de monumenter af sten, som ses i gamla domkyrkor och föreställa de döda personerna sofvande med hopknäppta händer.

Berättelsen om Tereus läses i Ovidii metamorphoser VI, 423–674.

Sid. 30. Ett två tre. Malone klandrar skalden för det att han nyss låtit kammarfrun säga att klockan är nära tolf, men nu låter den slå tre. Klandret är orättvist: tiden går fortare i skådespelet än på urtaflan. Öfversättaren gör denna anmärkning, emedan nyare och ovana dramaturger ej sällan begå det misstaget att behandla den dramatiska tiden som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:56:02 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hagberg/f/0285.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free