Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Timon af Athen. I, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tim.
Hon älskar honom?
Hon är ung och villig;
Vår egen ungdoms lidelser oss lära
Hur ungdom svigtar.
(Till Lucilius). Älskar du hans dotter?
Ja, nådig herre, och hon älskar mig.
Om hon sig gifter utan lof af mig,
Så väljer jag — det vete Gudarna! —
Min arfvlng ibland tiggare på gatan.
Och hon blir utan.
Nå, hvad ger du henne,
Om hon en make får som henne anstår?
Blott tre talenter nu, men framgent allt.
Den unge mannen har mig länge tjenat;
Jag måste göra något för hans lycka,
Det är en menskas pligt. Gif honom flickan;
Jag lika mycket ger som ni består,
Då väga de ju lika.
Ädle herre,
Ert hedersord på det och hon är hans.
Se der min hand; ni har mitt hedersord.
Jag tackar er ödmjukast, nådig herre;
Den vinst och lycka aldrig träffe mig,
Som jag ej skyller er! (Lucilius och Athenaren gå).
Tag gunstigt mot min dikt; lef sällt och länge!
Jag tackar er; Jag skall er icke glömma;
Gå ej er väg. Hvad har ni der, min vän?
En målning, som jag önskar at ers nåd
Mottaga ville.
Målning är välkommen.
En målning nästan är en riktig menska,
Ty när vanhedern har fått menskan fatt
Är hon blott yta; bilden är ej annat
Än den sig utger för. Ert verk är bra,
Och ni skall se hur jag det skattar; dröj,
Så skall ni höra vidare utaf mig.
Er skydde gudarna!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
