- Project Runeberg -  Shakspeare's dramatiska arbeten / Sjunde bandet /
13

(1861) [MARC] [MARC] Author: William Shakespeare Translator: Carl August Hagberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Timon af Athen. I, 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Min kost är desso lik; nu vill jag spisa,
Kalaset är för stolt att gudar prisa.


(Apemanti bordsbön).

O gudar, ej om guld jag ber,
Ber för mig sjelf, för ingen mer.
Gif nåd att städs så vis jag är,
Att ej tro man för det han svär,
Ej sköka derför att hon gråter,
Ej hund för det hans snarkning låter,
Ej bödelns ädelmod i döden,
Ej mina vänners hjelp i nöden!
Ja, amen, hugg i!
Rik man gör synd, min spis skall rötter bli.
        (Han äter och dricker).


Min kära Apemantus, välbekommet!

Tim. Fältherre Alcibiades, nu är ert hjerta i fält.

Alc. Mitt hjerta är alltid till er tjenst, nådig herre.

Tim. Ni vore säkert heldre vid en frukost af fiender
än i ett middags-lag af goda vänner.

Alc. Vore de riktigt färska och blödande, så fins
ingen så läcker rätt som fiender. Jag skulle narra min bästa
vän att vara med vid ett sådant gästabud.

Apem. Ack, om alla dessa smickrare vore dina fiender
så att du kunde slagta dem och bjuda mig på dem!

1 Ädl. Hade vi blott den lyckan, nådig herre, att ni
någon gång ville pröfva våra hjertan och ge oss tillfälle
att bevisa åtminstone en del af vår tillgifvenhet, så skulle
vi anse vår sällhet för evigt fullkomnad.

Tim. Åh, utan tvifvel, redlige vänner, hafva gudarna
utsett mig mycken hjelp genom er. Huru skulle ni
annars hafva blifvit mina vänner? Hvarföre bär ni detta
rörande namn framför tusende, om icke ni närmast
tillhörde mitt hjerta? Jag har sagt mig sjeif mycket mera
om er än er blygsamhet tillåter er att sjelfva säga till
er fördel, och så till vida håller jag med er. O gudar,
tänker jag, hvad behöfva vi vänner, om vi aldrig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:48:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hagberg/g/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free