- Project Runeberg -  Shakspeare's dramatiska arbeten / Sjunde bandet /
30

(1861) [MARC] [MARC] Author: William Shakespeare Translator: Carl August Hagberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Timon af Athen. III, 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ANDRA SCENEN.



En gata.

(Lucius kommer med tre främlingar).

Luc. Hvilken, säger ni? Den ädle Timon? Han är min
synnerligen goda vän och en aktningsvärd herre.

1 Främl. Vi känna honom från en icke mindre god
sida, fastän vi icke ha den äran att vara bekanta med
honom. Men jag kan säga en sak, som jag hört af allmänna
ryktet, och det är att den store Timons lyckliga dagar ha
sett sitt slut och äro förbi och hans rikedom har torkat in.

Luc. Pah! — Nej, tro icke det; honom fattas aldrig
pengar.

2 Främl. Tro mig, min herre, det är icke längesedan
en af hans drängar var hos Lucullus och ville låna så och
sa många talenter; ja, han var helt enträgen och visade
huru angelägen hans herre var derom, och likväl blef det
honom nekadt.

Luc. Huru?

2 Främl. Nekadt, rent af nekadt, säger jag.

Luc. Det var riktigt sällsamt! — Nå, vid gudarna, det
skäms jag öfver! Neka en så aktningsvärd man! Det var
att icke ha mycken heder i sig. Jag för min del måste
tillstå, att några små artigheter har han visat mig med
penningar, litet silfverarbete, juveler och sådant lappri, ett
intet i jemförelse med hvad den andre har emottagit; men
hade han förbigått honom och skickat till mig, jag skulle
aldrig ha nekat honom i sin förlägenhet så många talenter
han kunnat behöfva.

(Servilius kommer).

Serv. Hvilken lycklig händelse! Der är hans nåd. Jag
har sprungit mig svettig för att få träffa hans nåd. —
Nådig herre, —

Luc. Servilius! Se god dag, min vän. Farväl! —
Helsa din goda, hederliga husbonde, min särdeles goda vän.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:48:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hagberg/g/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free