Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Timon af Athen. III, 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2 Ädl. Men anledningen?
Tim. Mina värdaste vänner, kom närmare.
3 Ädl. Det skall jag säga er en annan gång. Här
ha vi ett präktigt kalas för oss.
2 Ädl. Alltid densamma som han varit!
3 Ädl. Månn’ det bär sig? Månn’ det bär sig?
2 Ädl. Helt visst, men tiden lär — och så —
3 Ädl. Jag begriper.
Tim. Nu hvar och en till sin stol med sådan fart
som om det bure åstad mot älskarinnans mun; trakteringen
blir lika rundt kring hela bordet. Gör nu icke detta till
något ceremoni-kalas, vid hvilket man låter maten kallna
innan man kan komma öfverens om första platsen. Sätt
er, sätt er. Gudarna kräfva våra tacksägelser.
”J store välgörare, beströn vårt samqväm med
tacksamhet! Skaffen er pris och ära för edra gåfvor, men
behållen alltid något qvar att skänka bort, på det att icke
edra gudomligheter må blifva föraktade. Gifven hvar man
tillräckligt, på det att icke den ena må behöfva låna åt
den andra, ty om edra gudomligheter sjelfva behöfde låna
af menniskorna, skulle menniskorna öfvergifva gudarna.
Låten rätterna blifva mer älskade än den som ger dem.
Låten aldrig i en samling af tjugo menniskor ett tjog
skälmar fattas. Hvar tolf qvinnor sitta vid ett bord, låten
alltid ett dussin vara — hvad de äro. Edra öfriga
håfvor, o gudar, — Athens senat och pöbelns drägg, — hvad
skämdt är ibland dem, antvarden det till sin fördömelse!
Och dessa mina vänner, som här församlade äro, — såsom
de för mig äro ingenting, så välsignen dem i ingenting,
och till ingenting vare de välkomna!”
Tag af, ni hundar, nu och slafsa!
(Locken lyftas af faten, som befinnas fulla med varmt vatten).
Några gäster. Hvad menar den nådiga herrn?
Andra. Det vet jag icke.
Tim.
Må aldrig ni få se en bättre måltid,
Ni hop munvänner! rök och ljummigt vatten,
Det är er dygd. Det här är Timons sista,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
