Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Timon af Athen. IV, 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Med menskoblod vår hela jord, röd, röd!
Gudomlig, mensklig lag ä’ grymma båda;
Hvi kriga då? Den här gemena skökan
Har mer förderf uti sig än ditt svärd.
Fastän hon blickar som en cherubim.
Må dina läppar ruttna!
Jag vill ej kyssa dig; du kan behålla
På dina egna läppar rötan qvar.
Hur blef den ädle Timon så förvandlad?
Som månen då den ej har ljus att ge;
Dock blef jag ej förnyad liksom månen,
Det fans ej sol att låna af.
O Timon,
Hvad godt kan jag dig göra?
Endast detta:
Styrk mig i tron.
Hvad är din mening, Timon?
Jo, lofva vänskap, men fullborda icke;
Om ej du lofvar, må dig gudar straffa,
Ty du är menska! Och fullbordar du,
Må de dig krossa, ty du är en menska!
Jag något talas hört om ditt elände.
Du såg det, då jag var uti mitt välstånd.
Jag ser det nu; den tiden var ju lycklig.
Som din är nu, af tvenne skökor stödd.
Är det Athens guldgosse, som af veriden
Så högt beprisades?
Är du Timandra?
Ja visst.
Förblif i all din dar en sköka!
De älska icke dig, som bruka dig.
Förpesta dem som skänka dig sin lusta.
Begagna flinkt din lektid! Peppra in
De skurkarna till svettbad och till spott-kur;
Sätt rosenkindad yngling på förknappning
Och svältkurs-skrubb!
I galgen med dig, vilddjur!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
