- Project Runeberg -  Shakspeare's dramatiska arbeten / Sjunde bandet /
91 / 13

(1861) [MARC] [MARC] Author: William Shakespeare Translator: Carl August Hagberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Så tuktas en argbigga. I, 1

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Jag, lystra på kommando? Vet jag då
Ej sjelf hvad jag skall göra eller låta?
Ha! (Går).


Grem. Ja, gå du till hin håles mamma! Du är så väl
utstyrd, att ingen vill hålla dig qvar här. – Deras kärlek
till oss, Hortensio, är icke större än att vi gerna kunna ge
oss till tåls, blåsa på naglarna och vänta; våra kakor äro
ännu icke gräddade på någondera sidan. Farväl! – Men
utaf kärlek till min söta Bianca vill jag dock göra allt för
att få fatt på en skicklig karl, som kan undervisa henne i
hvad henne lyster, och honom skall jag rekommendera hos
hennes far.

Hort. Det skall jag också göra, signor Gremio. Men
ännu ett ord, jag ber. Ehuruväl naturen af vår tvist ännu
icke tillåtit någon parlamentering, så vet dock, att det efter
mogen öfverläggning bör vara oss båda angeläget – på
det att vi återigen måtte få tillträde till vår sköna
herrskarinna och bli lyckliga rivaler i vår kärlek till Bianca
– att i synnerhet bedrifva och tillvägabringa en sak.

Grem. Och den är?

Hort. Hå! Att skaffa en man åt hennes syster.

Grem. En man? En djefvul!

Hort. En man, säger jag.

Grem. En djefvul, säger jag. Tror du, Hortensio, att,
så rik hennes far också är, någon karl är så galen att gifta
sig till ett helfvete?

Hort. Ack, kära Gremio, fastän det öfvergår både ditt
och mitt tålamod att fördraga hennes högljudda larmande,
så fins det väl ändå beskedliga karlar här i verlden, min
vän, – bara man kunde hitta på dem – som nog toge
henne med alla hennes fel och mycket pengar till.

Grem. Det vet jag just icke. Men jag skulle lika gerna
ta hennes hemgift på det villkoret att – hissas upp på
kåken hvarenda morgon och slita spö.

Hort. Ja, som du säger; det är inte lätt att välja ibland
ruttna äpplen. Nå väl, då detta streck i räkningen har
gjort oss till goda vänner, så låt oss dermed så länge

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:48:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hagberg/g/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free