Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Så tuktas en argbigga. I, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Petr.
Den vind som drifver ungdom ut i verlden
Att söka lyckan annorstäds än hemma,
Der ingen stor erfarenhet kan skördas.
Hör nu i korthet hur med mig är fatt:
Min far Antonio har gått ur verlden;
Nu drifver jag ikring och söker mig
En maka eller kaka, om det lyckas.
Jag guld i pungen har och gods derhemma
Och reser så och ser mig om i verlden.
Petruchio, skall jag utan krus dig önska
En riktigt stygg och elak äkta hälft?
Du torde stort ej tacka mig derför;
Dock lofvar jag att hon skall vara rik,
Ja, mycket rik. Jag älskar dig för mycket
Att önska dig en sådan hälft likväl.
Ej många ord emellan gamla vänner
Behöfvas alls. Om du en flicka vet,
Som är tillräckligt rik att bli min hustru; –
Ty guld slår takten till min friardans –
Om ock hon är så ful som någon hexa,
Så gammal som Sibylla, så förbannad
Som Socrates’ Xantippe, eller värre,
Hon skall ej väcka – släcka, säger jag,
Mm kärleka eld. Ja, vore hon så vild
Som Adrias böljor piskade af stormen –
Rikt gifte vill jag ha i Padua,
Och det är godt att ha i Padua.
Nå väl, då saken kommit har derhän,
Jag vill fortsätta hvad på skämt jag börjat
Petruchio, jag kan en hälft dig skaffa
Med mycket pengar, ung och skön dertill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
